Vad kostar bergvärme?
Kostnaden för bergvärme kan delas upp i två poster: dels kostnaden för material och dels kostnaden för arbete. Bergvärme har ett visst rykte om sig att vara dyrt att skaffa sig, jämfört med alternativ som jordvärme, sjövärme och luft/vattenvärme, och det ligger en viss sanning i detta. Det är då speciellt arbetskostnaden som är högre för bergvärme jämfört med alternativen, medan kostnaden för material är ungefär den samma som för jordvärme och sjövärme, eller kanske till och med en liten aning lägre. Men den högre kostnaden kan motiveras på olika sätt, inte minst då genom att det är enklare att skaffa sig bergvärme än sjövärme eller jordvärme (två alternativ som är mycket likartade vad gäller effektivitet och besparingar på uppvärmningskostnaderna).
Kostnaderna för material
Den huvudsakliga posten när det gäller kostnader för material till bergvärme är själva pumpen. En bergvärmepump kan kosta så lite som 30 000 kronor till en bra bit över 100 000. Kostnaden beror på hur hög effekt som man vill ha, om man vill ha en kombinerad pump och varmvattenberedare och flera andra aspekter. Det finns i princip en direkt relation mellan priset och den effekt som går att få ut ur en pump (om man räknar bort eventuell extrakostnad för varmvattenberedardelen).
En bergvärmepump för 30 000 kronor kommer inte att räcka långt för de flesta, men kan vara nog för ett litet hus som är välisolerat och inte har så stora uppvärmningsbehov. De flesta kommer dock att få betala mer än så för sin bergvärmepump än så. Räkna med en kostnad på 50 000 till 90 000 för ett medelstort hus.
Vilka är de andra materialkostnaderna?
- Foderrör och rör som skyddar kollektorslangen.
- Kollektorslangen, det vill säga, den slang i vilken ett köldmedium kommer att cirkulera och på så sätt få bergvärmepumpen att fungera.
Kostnaden för rör kommer vanligen att landa på mellan 5 000 och 15 000 kronor. Slangen någonstans runt 4 000 och 10 000 kronor.
Kostnaderna för arbete
Vad gäller kostnaden för arbete så kan den delas upp i två delar: kostnaden för borrning av borrhålet och kostnaden för installation av värmepumpen. Det är det förstnämnda, kostnaden för borrning av borrhål som gör att priset för bergvärme skjuter iväg en del.
Att borra ett 80 till 220 meter djupt borrhål rakt ner i urberget är inte lätt. Till skillnad från att gräva ner en jordvärmeslang är det definitivt ingenting som man kan göra på egen hand.
Borrande av borrhål kostar runt 300 till 400 kronor per meter. Det finns också en ”grundkostnad” på 800 till 900 kronor per meter som man måste borra genom jordmånen för att nå ner till berggrunden.
Hur pass djupt borrhål som krävs beror på hur mycket effekt som man vill ha. Det är viktigt att inte försöka spara pengar genom att underdimensionera sitt borrhål. Gör man det är risken överhängande att man inte kan utnyttja sin pump fullt ut. Borrhålet riskerar också att kylas ner så mycket att det efter några år krävs att man borrar nytt. Normalt krävs det alltid 80 till 220 meter i borrdjup. Det ger ett prisintervall på runt 30 000 till 100 000 kronor för själva borrarbetet.
Övriga arbetskostnader för bergvärme inbegriper en del grävarbete och (självklart) installation av själva pumpen. Dessa kostnader kommer normalt att landa på någonstans mellan 10 000 och 20 000 kronor. Detta beror på de markförhållande som råder där arbetet ska ske.
Rotavdraget gäller
Arbetskostnaden för att skaffa sig bergvärme kan sänkas med hjälp av ROT-avdraget. För närvarande ligger rotavdraget på 30 procent upp till 50 000 kronor per person och år. Är man ett par som äger huset tillsammans så innebär det en maxgräns på 100 000 kronor, till exempel. I praktiken innebär det att arbetskostnaden sänks med 30 procent när man skaffar sig bergvärme, men det är lite mer avancerat än så.
Man bör kontrollera med Skatteverket hur pass mycket rotavdrag man har kvar att utnyttja för året innan man bestämmer sig för att låta installera bergvärme.